fladdermus.net fladdermöss, forskning, inventering, nyheter och fakta

2019-04-20

Fladdermöss och påskkärringar

Fladdermöss ingår i otaliga ritualer, trolldrycker och magiska salvor världen över och det sägs att häxor kan förvandla sig till fladdermöss när de ska flyga till Blåkulla. Fladdermusen är, liksom katten, en spertus eller puke, alltså djur eller annat som har kunnat hjälpa till med häxornas magi. Ibland har fladdermössen till och med kallats för häxfåglar och förr kunde det räcka med att ha fladdermöss boende i huset för att bli anklagad för häxeri.

När häxorna eller påskkärringarna på skärtorsdagen flyger mot Blåkulla, gör de det för att festa med Djävulen i Mundus inversus, den upp och nedvända världen. Häxorna flyger upp och ner och baklänges, de äter middag upp och ner och hälsar på Djävulen genom att kyssa honom i rumpan. I denna värld är allt bakvänt och satanisternas upp och nedvända kors visar med tydlighet att Djävulen är motsatsen till Gud. På samma sätt kopplas fladdermössen ihop med Mundus inversus, genom att hänga upp och ner i underjorden. På väg till Blåkulla, sägs det, stannar häxorna för att stjäla mässing från kyrkklockorna. Associationen kan tänkas långsökt, men det sammanfaller med fladdermössens uppvaknande på våren, då de lämnar underjorden och söker sig till sommarboplatserna, vilket inte sällan är just kyrkvindar och kyrktorn.

Ur boken Fladdermusen – i en mytisk värld

 

 

 

2019-04-08

Fladdermössen har vaknat 

De danska kalkgruvorna Daugbjerg och Mønsted räknas till de allra viktigaste övervintringsplatserna i norra Europa. Gruvorna hyser mellan 10.000 och 15.000 fladdermöss, bland annat den sällsynta dammfladdermusen och hela området är habitatskyddat.

De senaste dagarnas vårväder har fått de skandinaviska fladdermössen att vakna till liv och tusentals fladdermöss har lämnat underjorden för att flytta mot sommarkvarteren.

 

2019-04-06

Fladdermöss i indiska tempel

Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen.

Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler.

Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen.

Här kan ni läsa hela artikeln

 

 

2019-04-05

Småländska gruvor

En sammanställning över fladdermusräkningarna i Taberg, Kleva och Ädelfors gruvor i Småland över nästan 40 år visar tydligt att bestånden av vissa arter ökar kraftigt, särskilt tajgafladdermus och fransfladdermus. Tendensen är densamma över hela Europa när det gäller de här arterna. Man kan fråga sig varför. Ingen har kommit med någon hållbar förklaring hittills. Kanske är det den globala uppvärmningen som gör vintrarna lättare att klara? Vintertemperaturen har faktiskt ökat med nästan en grad i Småland sedan räkningarna startade 1980. Men varmare gruvor betyder att vinterdvalan blir mindre effektiv och energiåtgången högre. Å andra sidan har vintrarna blivit 10 dagar kortare under samma tid, vilket borde kompensera för den högre energiförbrukningen….

Det hela blir snabbt väldigt komplicerat när man börjar analysera. Slutsatsen blir nog att vi egentligen inte har en aning varför tajga och fransfladdermössen verkar må så bra …

Här kan ni läsa hela artikeln

2019-04-04

Månskygghet

Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen.

Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.  

Här kan ni läsa hela artikeln

 

 

 

2019-04-03

Stamperija är ett företag i Litauen som producerar frimärken till olika länder.
Till detta använder de bilder och foton från andra, helt utan ersättning.
Det sker systematiskt och utan hänsyn till copyright-bestämmelser. Tyvärr
är det svårt att komma åt. Kontaktar man företaget vill de bara tala litauiska.

Tack till Wolf-Peter Friedrich som hittade frimärket

Angolan free-tailed bat Mops condylurus

2019-04-02

Den här veckan är det Dark Sky Awareness Week, ett bra tillfälle att reflektera över mörkrets betydelse och vårt överutnyttjande av ljus. Mörker-veckan, som infaller i början av april varje år, initierades av astronomer år 2003 och tanken var att ge människor en chans att få se stjärnhimlen. Faktum är att mycket få människor har sett en riktig stjärnhimmel; inte ens i det rätt så glesbefolkade Sverige kan vi se vintergatan längre, åtminstone inte söder om Dalälven.

De senaste tre åren har vi arbetat med att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan och sakta, sakta börjar det röra på sig. År 2017 belönades upptäckten av vår inre klockas funktion med Nobelpris, vilket satte fokus på hur vi människor reagerar på ljus på natten. Samma år publicerades rapporterna om den kraftiga minskningen av insekter världen över, något som har en direkt koppling till ljusets utbredning, även om andra förklaringar har presenterats. Förra året utkom både Eurobats och Bat Conservation Trust ut med skrifter kring hur fladdermöss och ljus ska hanteras, något som börjar få fotfäste även i Sverige.

Sedan förra sommaren arbetar vi tillsammans med Kungliga Hovstaterna med fladdermöss och belysning på Djurgården, ett arbete ni kommer att få höra mer om framöver. Tills vidare, läs gärna vår artikel Det dödliga ljuset, i Forskning & Framsteg.  

Carpe noctem 

Fler nyheter från nyhetsbloggen