fladdermus.net fladdermöss, forskning, inventering, nyheter och fakta

2019-07-08

Fladdermöss och ljus på Djurgården

 Förra veckan bodde vi i Noraboden inne på Skansen-området. Syftet var att studera parkens fladdermöss, som en del i inventeringen av Kungliga Djurgården. Nästa år ska belysningen i Nationalstadsparken ses över och därför vill vi veta hur nattdjuren mår och rör sig. Kombinationen människors upplevda trygghet i form av lampor och fladdermössens och insekternas behov av mörker är ingen enkel ekvation. Härom kvällen hade vi besök från TT för att prata om ljusföroreningarnas effekter. 

Läs mer på SVT nyheters webbsida

 

 

 

2019-05-21

Guidning i Torshälla

Förra året inventerade vi fladdermöss i Torshälla vid Mälaren. Rapporten kan läsas här. I år anordnas en guidning i området (24/8), ledd av vår kollega Espen Jensen. 

Läs mer på Studieförbundet Vuxenskolans hemsida

 

 

2019-05-30

MP Lidingö jobbar mot ljusföroreningar

Vårt arbete för mörkret börjar ge avkastning. Fler och fler inser att vi inte kan lysa upp överallt och hur mycket som helst. Senast i raden är Lidingö kommun, där Miljöpartiet vill hindra att ny belysning sätts upp i Grönsta. Syftet med lamporna är att skapa ett elljusspår och kompromissen blir sannolikt att det får lysa som senast 22:00 och att lamporna styrs av rörelsesensorer. En utmärkt lösning. 

Läs mer om förslaget här

och i media här

Bilden till höger är från Djurgården, där vi just nu arbetar med ett projekt om fladdermöss och belysning. 

 

 

 

2019-05-21

På kyrkogårdskonferens

Idag var vi inbjudna till Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, som ställde till med rikskonferens i Växjö i dagarna två. Temat var Kompetens, Tradition, Utveckling och i publiken satt 600 deltagare. Vår roll var att prata om fladdermöss och biologisk mångfald på kyrkogårdarna och det helt livsnödvändiga mörkret.  

 

 

2019-04-27

Fladdermusen i Notre-Dame

Förra veckan gick ovärderlig kulturhistoria upp i rök. En av de mer okända konstverken som (förmodligen) brann upp, är en snidad fladdermus. Vi hade turen att få se och fotografera den våren 2018. Varför konstnären valde en fladdermus i kyrkan är okänt. Kanske hade den samma funktion som gargoyles, att skrämma bort ondska? Kanske var den, som i en del andra kyrkor, en del av ett bestiarium, det vill säga, upplysning om naturens avarter och förunderligheter. Fladdermöss har inom arkitektur ofta används som ett (magiskt) skydd mot oknytt och onda andar. Så, på samma sätt som fladdermusen är förknippad med ondska, bringar den också tur. 

Mer om fladdermöss och myter i boken Fladdermusen – i en mytisk värld

 

 

 

2019-04-26

Solande fladdermöss

Det är inte bara vinterbleka svenskar som uppskattar värmen från vårsolen i lä vid husväggen. Större brunfladdermöss beter sig precis likadant. Här är det en hane och två honor som delar på boplats och solstol. Den här arten är en långflyttare, och de tre har just anlänt från lite sydligare breddgrader, där de tillbringat vintern. 

 

2019-04-20

Fladdermöss och påskkärringar

Fladdermöss ingår i otaliga ritualer, trolldrycker och magiska salvor världen över och det sägs att häxor kan förvandla sig till fladdermöss när de ska flyga till Blåkulla. Fladdermusen är, liksom katten, en spertus eller puke, alltså djur eller annat som har kunnat hjälpa till med häxornas magi. Ibland har fladdermössen till och med kallats för häxfåglar och förr kunde det räcka med att ha fladdermöss boende i huset för att bli anklagad för häxeri.

När häxorna eller påskkärringarna på skärtorsdagen flyger mot Blåkulla, gör de det för att festa med Djävulen i Mundus inversus, den upp och nedvända världen. Häxorna flyger upp och ner och baklänges, de äter middag upp och ner och hälsar på Djävulen genom att kyssa honom i rumpan. I denna värld är allt bakvänt och satanisternas upp och nedvända kors visar med tydlighet att Djävulen är motsatsen till Gud. På samma sätt kopplas fladdermössen ihop med Mundus inversus, genom att hänga upp och ner i underjorden. På väg till Blåkulla, sägs det, stannar häxorna för att stjäla mässing från kyrkklockorna. Associationen kan tänkas långsökt, men det sammanfaller med fladdermössens uppvaknande på våren, då de lämnar underjorden och söker sig till sommarboplatserna, vilket inte sällan är just kyrkvindar och kyrktorn.

Ur boken Fladdermusen – i en mytisk värld

 

 

 

2019-04-08

Fladdermössen har vaknat 

De danska kalkgruvorna Daugbjerg och Mønsted räknas till de allra viktigaste övervintringsplatserna i norra Europa. Gruvorna hyser mellan 10.000 och 15.000 fladdermöss, bland annat den sällsynta dammfladdermusen och hela området är habitatskyddat.

De senaste dagarnas vårväder har fått de skandinaviska fladdermössen att vakna till liv och tusentals fladdermöss har lämnat underjorden för att flytta mot sommarkvarteren.

 

2019-04-06

Fladdermöss i indiska tempel

Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen.

Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler.

Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen.

Här kan ni läsa hela artikeln

 

 

2019-04-05

Småländska gruvor

En sammanställning över fladdermusräkningarna i Taberg, Kleva och Ädelfors gruvor i Småland över nästan 40 år visar tydligt att bestånden av vissa arter ökar kraftigt, särskilt tajgafladdermus och fransfladdermus. Tendensen är densamma över hela Europa när det gäller de här arterna. Man kan fråga sig varför. Ingen har kommit med någon hållbar förklaring hittills. Kanske är det den globala uppvärmningen som gör vintrarna lättare att klara? Vintertemperaturen har faktiskt ökat med nästan en grad i Småland sedan räkningarna startade 1980. Men varmare gruvor betyder att vinterdvalan blir mindre effektiv och energiåtgången högre. Å andra sidan har vintrarna blivit 10 dagar kortare under samma tid, vilket borde kompensera för den högre energiförbrukningen….

Det hela blir snabbt väldigt komplicerat när man börjar analysera. Slutsatsen blir nog att vi egentligen inte har en aning varför tajga och fransfladdermössen verkar må så bra …

Här kan ni läsa hela artikeln

Fler äldre nyheter från nyhetsbloggen