Fladdermus.net   

 

Sveriges fladdermusarter

 

I Sverige har noterats 19 arter fladdermöss, men några av arterna har man endast hittat vid ett fåtal tillfällen. Den senast upptäckta av våra arter, nymffladdermusen har ännu bara hörts och spelats in i Skåne och Blekinge, ingen har sett den. De allra vanligaste fladdermössen är nordisk fladdermus (som förekommer i hela landet, upp till Kirunatrakten), långörad fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus.

 

Långörad fladdermusPlecotus auritus

 

 

Som namnet antyder så har den mycket stora öron, upp till 4 cm långa, alltså nästan lika långa som fladdermusen är stor. De långörade fladdermössen är vanliga och de finns i kulturlandskap främst i södra och mellersta Sverige, men hittas upp till Ångermanland. De långörade fladdermössen jagar nära växtlighet med tyst jakt, alltså ingen ekolokalisation påkopplad, utan lyssnar efter bytenas ljud istället, därav de stora öronen. Och därför kan de fånga nattfjärilar som annars hör fladdermöss. De kan plocka stillastående byten från blad (sk gleaning) och kan då stå still i luften och ryttla. De långörade fladdermössen bor ofta på vindar eller i träd och är särskilt förtjusta i kyrktorn där de bildar kolonier på ca 20 individer. På vintern bor de i svala byggnader eller i gottor.

Längd: ca 5 cm, vingspann: 26 cm, vikt: 12 g

Svepande men svag (eller ingen) ekolokalisation: hörs bäst kring 40-60 kHz


Grå långörad fladdermusPlecotus austriacus

 

Den grå långörade fladdermusen är mycket lik sin brunare släkting, men är endast tillfällig gäst i Sverige. De har då hittats i Skåne.

Längd: 4-5,5 cm, vingspann: 25-30 cm, vikt: 7-14 g.

Svepande men svag (eller ingen) ekolokalisation: hörs bäst kring 40-60 kHz


Nordisk fladdermusEptesicus nilssonii

 

Vår vanligaste fladdermus. Den finns i hela landet utom i fjällen och lever i skogs- och kulturmark. De jagar i skymningen och syns ofta under gatlyktor på sensommaren. Annars jagar de relativt högt upp i luften. De bor under tegelpannor eller på vindar på sommaren, i kolonier på upp till ett femtiotal individer, och övervintrar i grottor eller byggnader.

Längd: ca 7 cm, vingspann: 27 cm, vikt: 14 g.

Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 27-30 kHz


Mustaschfladdermus Myotis mystacinus

 

En tämligen vanlig fladdermus som finns dokumenterad upp till och med Hälsingland, men som troligen förekommer även längre norrut. Mustaschfladdermusen jagar vid vatten och sover helst i byggnader både på vintern och sommaren. På sommaren kan man också hitta dem i träd.

Längd: 4-5 cm, vingspann: 23 cm, vikt: 7 g.

Svepande ekolokalisation med torrt ljud som hörs bäst kring 35-40 kHz


Brandts fladdermusMyotis brandtii

 

Är nästan omöjliga att skilja från mustaschfladdermöss och länge trodde man det var samma art. De är tämligen vanliga i stora delar av landet till Västerbotten och bildar kolonier på upp till ca 50 individer . De nyttjar byggnader på sommaren såväl som på vintern om inga grottor finns tillgängliga.

Längd: 4-5 cm, vingspann: 23 cm, vikt: 7 g.

Svepande ekolokalisation med torrt ljud som hörs bäst kring 35-40 kHz


VattenfladdermusMyotis daubentonii

 

Vattenfladdermöss är vanliga och finns upp till Ångermanland. De flyger lågt, tätt tätt och i räta linjer över spegelblanka vattenytor på nätterna och är därför lätta att känna igen på beteendet. Vattenfladdermöss fångar vattennära insekter, men det finns studier som tyder på att de kan fånga småfisk, men det är oklart hur utbrett detta är. De övervintrar i grottor, men kan på sommaren hittas i såväl grottor som i träd och byggnader.

Längd: 4-5 cm, vingspann: 25 cm, vikt: 12 g.

Svepande ekolokalisation med torrt ljud som hörs bäst kring 35-40 kHz


Stor fladdermus Nyctalus noctula

 

Inte helt oväntat vår största fladdermus. Den är relativt vanlig i södra Sverige t.o.m Uppland, men förekommer även i södra Norrland. De tillbringar både sommar och vinter i ihåliga träd om möjligt. Men då det krävs (pga temperaturen) så övervintrar de också i hus, då ofta i ventilationsutrymmen i flervåningshus, där den kan bilda kolonier på upp till 100 individer. De flyger högt upp och har man god hörsel (framför allt om man är ung) kan man kanske höra deras ekopejling som ligger kring 17kHz. Stor fladdermus flyttar ofta söderut på vintern, inte för att slippa hibernera, men för att få en tidigare vår.

Längd: 6-8 cm, vingspann: 40 cm, vikt: 36 g.

Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 17-20 kHz


DvärgfladdermusPipistrellus pygmaeus

 

 

Dvärgfladdermusen är vår minsta fladdermus och är vanlig i upp t.o.m Gästrikland. Den lever i kulturlandskap och jagar bland trädkronorna, och syns ofta ganska tidigt på kvällarna. De bor i träd, men lika ofta i hus, i mellanväggar eller trånga vindar. De kan ha kolonier på upp till 400 individer.

Längd: 3,5- 5 cm, vingspann: 23 cm, vikt 8 g.

Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 55 kHz


Pipistrell Pipistrellus pipistrellus

 

Pipistrellen är mycket nära släkt med dvärgfladdermusen och de två arterna skiljer sig egentligen endast åt på lätet. Det är relativt nyligen som man upptäckte att det faktiskt var två olika arter och det är något oklart hur utbredd pipistrellen är jämfört med dvärgfladdermusen. Men man har hittat individer åtminstone i Småland och på Öland och alldeles nyss i Västra Götaland.

Längd: 3,5-5 cm, vingspann: 23 cm, vikt 8 g.

Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 46 kHz


Dammfladdermus Myotis dasycneme

 

Dammfladdermusen får nog anses som extremt sällsynt då den bara hittats ett fåtal gånger i Skåne och Uppland. Den något partiella utbredningen kanske kan förklaras av var det bor fladdermusforskare. De jagar över vatten och bor i träd eller byggnader på sommaren och i grottor på vintern.

Längd: ca 6 cm, vingspann: 30 cm, vikt: 25 g.

Svepande ekolokalisation med torrt ljud som hörs bäst kring 35-40 kHz


FransfladdermusMyotis nattereri

 

 

Fransfladdermusen är relativt vanlig och finns framförallt i södra Götaland, men har hittats upp till Ångermanland. De jagar tätt över vatten och bor ofta i stenbyggnader i närheten av jaktområdet. På vintern övervintrar de i grottor eller i hus.

Längd: ca 5 cm, vingspann: 26 cm, vikt 13 g.

Svepande ekolokalisation med torrt ljud som hörs bäst kring 35-40 kHz


Bechsteins fladdermusMyotis bechsteini

Bechsteins fladdermus är bara påträffad några gånger i Skåne och anses mycket sällsynt. Den jagar i skogen och tillbringar sommaren i träd och vintern i grottor eller träd om temperaturen tillåter.

Längd: 5,5+4 cm, spännvidd: 29 cm, vikt: 12 g.

Svepande men svag ekolokalisation: hörs bäst kring 40-60 kHz

 

Gråskimlig fladdermusVespertilio murinus

Den gråskimliga fladdermusen är vanlig. Den finns i stora delar av landet, upp till Gästrikland ungefär, dock ej på Gotland. På sommaren jagar den på landsbygden men flyttar till stan framåt hösten där den ofta hörs med sina karaktäristiska högfrekventa (men fullt hörbara) parningsrop, ibland långt in i december. De bor ofta på vindar, under takpannor eller i ventilationsutrymmen.

Längd: 6,5+4,5 cm, spännvidd: 30 cm, vikt 20 g.

Distinkt smalbandsekopejling med ploppande/knackand ljud, 23-27 kHz

 

ÖVRIGA (MER INFO OM DEM SÅ SMÅNINGOM)

 

Bredörad fladdermus (Barbastell) Barbastella barbastellus
SydfladdermusEptesicus serotinus
TrollfladdermusPipistrellus nathusii
Stort musöra Myotis myotis
Leisiers fladdermus Nyctalus leisleri

Nymffladdermus  Myotis alcathoe


 

 

fladdermus.net

Vi förmedlar guider inventerare, experter

och föredragshållare

 

kontakta oss

för mer information

 

 

 

Mustaschfladdermus - Myotis mystacinus

 

 

 

 

 

(C) Johan Eklöf - Graptolit.com, Foto: Jens Rydell